Skulle diskat, dammsugit och torkat köket i golvet och fixat mat tills Sebastian kom hem. Men något slog undan benen på mig, så här sitter jag lika förtvivlad som vanligt över att jag egentligen alltid kommer i sista hand. Folk förrändras och jag kan inte acceptera det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar