Alla har varit här, i den känslan att man inte räcker till.
Känslan har krypit i mig hela dagen, har bara velat brista ut i gråt. Jag vet inte om det är värt det här. Jag vet inte om jag orkar. Så nu tänker jag titta på P.S i love you och gråta tills jag gråter blod så klumpen i min hals försvinner och förhoppningsvis lite av ångesten också. Jag önskar av hela mitt hjärta att du kunde visa att jag var viktig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar